Ventilationshistoria

fritt sammanställt av Claes Rosén

 

År Typ Kännetecken m.m.
f.Kr    
200
Hypokauster
 
Hypokaust, ett uppvärmningssystem med luftkanaler för grekiska bastubad som också fungerade som ventilation av rum, enligt principen att varm luft stiger och skapar ett undertryck, så att ny frisk kall luft tas in i rummet.

I Norden användes systemet i kloster och högreståndsbostäder som t.ex. Glimmingehus från 1500-talet
     
e.Kr    
1000 Sköldemakarna Nu börjar krigarnas stridssköldar uthamrade ur järn användas och "Platesslagarna" föddes, de som i framtiden kommer att tillverka ventilationskanaler i plåt.
1200 Dansar Överst på skorstenar monterades s.k. Dansare eller vindflöjlar som ger ett förstärkt skorstensdrag.

Kallas också "Johnshuv".

1300 Harneskmakare Nu tillverkas hela rustningar i metall av Harneskmakare
1400 Bleckslagare Rustningsmakarna arbetar nu direkt under kungar och härförare och får nu också yrkesbeteckningen Bleckslagare eller Blikkenslagare som då också  vittnar om yrkets tyska ursprung.
1500 Ventilation i gruvor Med eld som drivkraft och handdrivna träfläktar, blåsbälgar m.m. började gruvor ventileras från giftig luft.
Ventilationens främsta uppgift var att föra bort dålig luft.

Det är långt kvar intill plåt börjar användas till ventilationskanaler
1600 Harnesksmakarna
blir Plåtslagare		 Efter alla krig på 1600-talet fick Harneskmakarna leta upp nya arbetsuppgifter. De gav sig upp på taken och plåtslagaryrket föddes.

 
1700 Några byggnader får ventilation Nu börjar det hända något. På platser där mycket folk kommer samman som t.ex. sjukhus, fängelser, logement osv. börjar man förstå vikten av luftomsättning.
1800 Frisk luft är hälsosam Innan elektriciteten kom var ventilationen värmedriven och luftomsättning gjordes genom vädring. Man kunde till och med reglera luftens flöde och temperatur.
1850 Big Ben 

S-system

 I Parlamentsbyggnaden i London installeras en av de första ventilationsanläggningarna. En typ av självdrag med utnyttjande av de båda tornen varav Big Ben är ett och en kulvertgång dem emellan.
  Fuktare Fuktningsanordning installeras i textilfabriker, eftersom fuktigt klimat verkar kvalitetshöjande på textilier.
  Luftrening Öl som bryggs på landet har högre kvalitet varför luftrening installeras i städernas bryggerier då stadens bakterier fick igång en okontrollerad jäsning
1890-talet El och ström Elen gör sitt intåg först med ersättning av gaslyktor
1892 Bahco J P Johansson i Enköping uppfinner en "ställbar skrufnyckel", skiftnyckeln. Enköpings Mekaniska Verkstad, startad 1886, tog namnet  B A Hjorth & Co vilket sedermera blev Bahco med tillverkning av luftbehandlingsaggregat.
1900 Kyla W H Carrier konstruerar den första moderna Luftkonditioneringsanläggningen.
1918 Svenska Fläktfabriken bildas År 1918 startade ingenjörerna Sven Söderberg och Robert Sundström ett enskilt handelsföretag, som fick namnet Svenska Fläktfabriken Söderberg & Co. Verkstaden inreddes i en kvarnbyggnad vid Dunkehallaån i Jönköping.
  F-system Fläktstyrt frånluftsystem börjar användas allt efter städerna och industrier blir elektrifierade.
1955 Avfuktning Evaporativ kylning och avfuktarrotorn tas fram av Carl Munter och börjar användas inom ventilationsbranschen.
 

1960-talet

 

 Plåt

Fläkt & Bahco

GLSM

 Plåtslagerierna slås ut från ventilationsmarknaden beroende på att de saknar teknisk kompetens.

Kvar finns bara stora "drakar" som Svenska Fläktfabriken och Bahco (B A Hjort & Co) som båda tillverkar och monterar ventilationsanläggningar.

Gruppen Luftteknik inom Sveriges Mekanförbund, bildas och utger bl.a a`prislista GLSM. Föreningen ändrar namn till Föreningen Ventilation Klimat Miljö på 1980-talet och på 2000-talet till Svenska Ventilation.
  FT-system Fläktstyrt från- och tilluftsystem börjar användas på kontor.
1966 Spiro Spiralfalsningsmaskiner börjar användas och runda s.k. spiro-kanaler börjar tillverkas och säljas av t.ex. Lidhults Plåtindustri, senare namnändrat till Lindab.
1970-talet IV Skanska köper Industriventilation
1972 Gummitätning Spiro-detaljer förses med gummitätning, som ersätter kitt och tejp.
  FTX-system Fläktstyrt från- och tilluftsystem med värmeåtervinning börjar användas som ett sätt att spara energi, efter "oljekrisen" 1973.
1980-talet ABB ABB köper upp Sv. Fläktfabriken
1990-talet Bravida Tillsammans med Norska Telenor bildas ett nordiska installationsföretag utifrån AR-ventilation, BPA och Luftkonditionering.
1994 OVK Obligatorisk Ventilations Kontroll, införs för alla flerbostadshus.
2002 Fläkt blir Flakt som blir Fläkt igen! Efter många turer med ASEA, Stratos fd. Bacho m.m. säljer ABB företaget till Woods och Svenska Fläktfabriken stavar igen "Fläkt" med ä under namnet Fläkt Woods.
2006 Högkonjunktur Bostadsproduktionen sätter fart igen, till och med svårt att få tag i snickare, rörmokare, plåtslagare m.m.
2007 Finanskris Allmän lågkonjunktur, lågt byggandet ... som håller i sig till 2011
2011 Konjunktur Ökat byggande och mer kommersiella fastigheter
2014 Högkonjunktur Storstäderna bygger så det "knakar"! Örebro är inget undantag.
2015    
2016    
     

 

 

Bostadsproduktion i Sverige, avrundat 1.000 tal.

 

      År        Lägenheter i
Flerbostadshus 		Villor TOTALT Konjunktur
BYGG
1957 47 000 17 000 64 000 Hög
1958 45 000 17 000 62 000 Hög
1959 51 000 18 000 69 000 Hög
1960 51 000 17 000 68 000 Hög
1961 53 000 20 000 73 000 Hög
1962 53 000 22 000 75 000 Hög
1963 58 000 23 000 81 000 Hög
1964 60 000 27 000 87 000 Hög
1965 69 000 28 000 97 000 Hög
1966 62 000 27 000 89 000 Hög
1967 72 000 28 000 100 000 Hög
1968 77 000 29 000 106 000 Hög
1969 77 000 32 000 109 000 Hög
1970 75 000 35 000 110 000 Hög
1971 75 000 32 000 107 000 Hög
1972 67 000 37 000 104 000 Hög
1973 54 000 43 000 97 000 Hög
1974 39 000 46 000 85 000 Hög
1975 27 000 47 000 74 000 Hög
1976 16 000 40 000 56 000 Låg
1977 14 000 41 000 55 000 Låg
1978 14 000 40 000 54 000 Låg
1979 16 000 40 000 56 000 Hög
1980 16 000 36 000 52 000 Hög
1981 18 000 34 000 52 000 Hög
1982 18 000 27 000 45 000 Hög
1983 20 000 23 000 43 000 Låg
1984 17 000 18 000 35 000 Låg
1985 17 000 16 000 33 000 Låg
1986 15 000 14 000 29 000 Låg
1987 16 000 15 000 31 000 Låg
1988 21 000 19 000 40 000 Hög
1989 27 000 23 000 50 000 Hög
1990 34 000 25 000 59 000 Hög
1991 38 000 29 000 67 000 Låg
1992 38 000 19 000 57 000 Låg
1993 27 000 9 000 35 000 Låg
1994 16 000 5 000 21 000 Låg
1995 9 000 4 000 13 000 Låg
1996 9 000 4 000 13 000 Låg
1997 9 000 4 000 13 000 Låg
1998 7 000 4 000 11 000 Låg
1999 6 000 5 000 11 000 Låg
2000 7 000 6 000 13 000 Låg
2001 7 000 8 000 15 000 Låg
2002 13 000 7 000 20 000 Låg
2003 12 000 8 000 20 000 Låg
2004 14 000 12 000 26 000 Låg
2005 13 000 10 000 23 000 Låg
2006 19 000 11 000 30 000 ~
2007 18 000 12 000 30 000 ~
2008 20 000 12 000 32 000 ~
2009 15 000 8 000 23 000 ~
2010 11 000 9 000 20 000 ~
2011 13 000 7 000 20 000 ~
2012 17 000 9 000 26 000 ~
2013 20 000 9 000 29 000 ~
2014 30 100 8 400 38 500 Låg / Hög
2015 35 900 9 350 45 250 Hög
2016 49 400 13 900 63 300 Hög
2017       Hög
2018        

Källa: SCB.