fritt sammanställt av Claes Rosén
Ta också en titt i Bleck & Plåtslagerimuseet i Linköping ...
Här finns en pdf-fil från Riksantikvarieämbetet
som ger råd om underhåll av plåttak,
men också visar på äldre typer av utförande!
| ÅR | Typ | Format i mm | Kännetecken m.m. |
| f. Kr. | |||
| 3500 | Kopparbrytning | Ca 3500 f Kr. skedde brytning av koppar på Cypern som tillsammans med Spanien blev främsta källan för koppar. | |
 |
På British Museum i London finns en bronshjälm från 600 år före
Kristus.
|
||
| e. Kr. | |||
| 1000 | Sköldemakarna | Krigarna får stridssköldar uthamrade ur järn. Yrkesfolket som gjorde dessa kallades "Platesslagare". | |
| 1100 | Hjälmmakarna |
 |
Nu blev tillverkning av hjälmar och bleckskjortor också ett rent plåtslageriarbete. |
| 1200 | Koppar i Falun |
|
De första koppartaken lades i Sverige, med koppar från Falu koppar gruva. |
| 1300 | Harneskmakare |
.JPG) |
Nu tillverkas hela rustningar i metall av Harneskmakare |
| 1400 | Bleckslagare | Rustningsmakarna arbetar nu direkt under kungar och härskare och får nu också yrkesbeteckningen Bleckslagare eller Blikkenslagare som då också vittnar om yrkets tyska ursprung. | |
| 1500 | Smida järnplåtar | 450*590*1 | Plåt börjar läggas på enstaka slott och då företrädesvis på torn. |
| 1600 | Harnesksmakarna blir Plåtslagare |
Efter alla krigs slut på 1600-talet fick Harneskmakarna leta upp nya arbetsuppgifter. De gav sig upp på taken och plåtslagaryrket föddes. Se bilder från plåtmuseet i Linköping. | |
| 1700 | Bleckslagarna tar för sig |
Plåt börjar läggas på herrgårdar och kommer till mer allmänt bruk till "högre ståndspersoner". | |
| Förtenning av plåt | Bleckslagarna lär ut förtenning som ett skydd mot rost | ||
| 1800 | Valsning av plåt | Valsning av plåt introduceras, vilket gav en billigare plåt så att fler "husägare" kunde använda plåt på tak. Med plåt på tak ökade också brandskyddet jämfört med tak av torv och bräder. | |
| 1850 | Förzinkad plåt i format | 600*900*0,7 600*1200*0,7 |
"För"-zinkning införs. Nu kan man belägga ytan på järnplåten med zink, genom neddoppning i zinkbad och nu är plåt ett "måste". Plåt ger ett lätt tak och kunde användas till att täcka Torn och Spiror. |
| 1893 | Arbetstagarna bildar förbund | Efter en tid bildar de båda yrkesgrupperna Plåtslagarna fd. Harneskmakarna och Bleckslagarna ett gemensamt förbund, Sveriges Bleck- & Plåtslagareförbund | |
| 1900 | Arbetsgivare bildar förbund | Sveriges Bleck - & Plåtslagare Mästareförbund, namnändrat på 1980-talet till Plåtslageriernas Riksförbund. Arbetsgivareförbund och branschorganisation för ventilations- och byggnadsplåtslagerier. | |
| 1920 | El-förzinkning | Elektrolytisk förzinkning införs. Järnplåten beläggs med 12-15 µm zink på elektrolytisk väg, anod och katod, vilket ger ett jämnare och tunnar zinkskikt. Med ett sådan tunt zinkskikt måste dock plåten omgående målas. | |
| 1935 | Dubbelfals | Dubbelfalsning introduceras för att få ökad täthet då vindar börjades inredas som bostäder mot rådande trångboende. Koppar dubbelfalsades redan tidigare men nu infördes den även på förzinkad plåt. | |
| 1950
|
1:a Hus AMA Format
|
2000*1000*0,7
|
Första Hus AMA utarbetas av bl.a Plåtkonsulten Göran Hasselgren
Nytt format som klipps ned till 667*1000mm för skivtäckning
|
| 1960 | 1:a lackplåten | Organosol belagd plåt introduceras | |
| 1960 | Galvad plåt upphör | Plåt från "Kockums" och "Stockholms Galvaniseringsfabrik" försvinner. | |
| Varmförzinkad plåt | Nu produceras bara "varm"-förzinkad plåt, en legering av av stål och zink, för plåtslageriändamål. | ||
| 1960 | Rostfri plåt | 650-500 mm | Sömsvetsad rostfri plåt börjar användas trots protester från branschen som trodde att svetsskarven med tiden skulle att rosta. Senare tillfördes nickel för att förhindra rostning, utomhus. |
| 1962 | 1:a Branschrådet | Mästare, plåtslagare, ombudsmän bildar ett branschråd. Historiskt med
ringa resultat.
1962 kostade en taktäckning i: |
|
| 1963 | Brist på plåtslagare | Höga löner och brist på arbetskraft tvingar företag att rationalisera genom införskaffande av arbetsbesparande maskiner och inköp av halvfabrikat som hängrännor och stuprör i 6-meters längder m.m. | |
| 1968 | SBI | Stålbyggnadsinstitutet bildades på initiativ av SSAB, Svenska Stål AB | |
| 1969 | Storm | Våldsam storm (>25m/s) på hösten 69 lyfter bort många plåttak. Efter detta infördes att klammer skulle infästas med 2 spik och att kopparklammer skulle vara dubbelvikta. | |
| 1970 | Konsolkrok | Konsolkrok introduceras i fotrännor | |
| 1980 | Plastisolen | Plastisolbelagd plåt introduceras och tegelimiterade plåt introduceras. | |
| 1990 | Plasten flagar | Fabrikslackerad plåt från 1980-talet med skikt på över 160 µm börjar flaga. Benämningen underhållsfri plåt tas bort i marknadsföringen av lackerad stålplåt. | |
| Sv. Plåtrör upphör | Lindab köper och lägger ned Svenska Plåtrör i Linköping | ||
| Korrugal upphör | Fd. Gränges Aluminium nu Korrugal köps upp av Plannja, iallafall den nya färgbeläggningsmaskinen. | ||
| SSAB+Plannja=1 | Plannja, fd. NJA Norrbottens Jernverk AB ingår nu i samma konsortium som SSAB Svenska Stål AB. | ||
| 1994 | VM fotboll | Under sommaren 1994, under pågående fotbolls VM i USA, inträffade några veckor med över 30 graders värme även långt in på nätterna, s. k. tropisk nätter. Eftersom natten inte kylde ned plåttaken fick den fortsatta solinstrålningen under dagen plåttaken att överstiga 60-85 grader C, vilket ingen plastfärg stoppar för. Plastfärgen börjar flagna och övergår till sitt ursprungsformat som i PVC-termoplastens fall är små kulor! | |
| 1999 | Storm | Ny storm den 29:e november (eg. kuling ca 22m/s) lyfter bort hela taken, i synnerhet låglutande papptak. Takplåten satt nu kvar i inbrädningen, se Storm 1969 ovan. | |
| 2000 | Bleck-& Plåt | Plåtslagerifacket Bleck- & Plåtslageriarbetareförbundet upphör som självständigt förbund och ingår nu i Byggnadsarbetareförbundet. | |
| 2002 | Polyesterlack | Ny färgbelagd förzinkad plåt introduceras. Nu återigen en tunnskiktsbeläggning med polyester. Producenterna lämnar nu också 15 års garanti. | |
| 2005 | Stormen "Gudrun" | Årets första storm (över 32 m/s) inträffade i januari och drabbade främst Småland. Inga tak blåste av däremot fälldes många träd, främst gran. | |
| 2006 | Liten storm och högkonjunktur |
Runt Örebro hade vi runt den 9:e januari 2006 stormbyar på 29 m/s. Inga
skador på plåttak har rapporterats. Nu är också polyesterlacken fullt etablerad och PVC´s era är nu historia. Bostadsproduktionen sätter fart igen, och det är till och med svårt att få tag i snickare, rörmokare, plåtslagare m.m. |
|
| 2007 | Stormen "Per"
Prishöjningar & |
Storm runt Götaland och Svealand men inga
större skador på plåttak. Kraftiga prisökningar på främst kopparplåt och stål beroende på Kinesernas köpbehov för sin expansiva inhemska produktion. |
|
| 2010 | Sträng vinter
Koppartjuvar |
Kallaste och långvarigaste vintern i mannaminne!
Många skador på tak. Snön från november 2009 låg kvar på taken ända till
mars 2010. Snötäcket växte, isolerade och hindrade underifrån värme att
fritt strömma ut! Detta innebar att en del av snön smälte underifrån och
rann ned till avloppen/stuprören och där frös till is. Isen hindrade nytt
smältvatten att rinna ut, med följd att smältvattnet läckte in i
fastigheternas takkonstruktion! Under detta år börjar "koppartjuvar" härja runt kyrkor med koppartak. |
|
| 2011 | Stormen Dagmar |
Dagmar slog till med 22 m/s (Örebro) natten mellan 25-26 december. 15 m höga vågor vid Norska
kusten, några plåttak avblåsta men mest omkullblåsta träd! Inte bara koppartak tas utan också kopparkabel vid järnvägar av "koppartjuvar". |
|
| 2012 | Stormen Emil DNA-märkning Green Coat |
Natten mellan 3-4:e januari slog Emil till i södra Sverige. 31 m/s har
uppmätts! Det är orkanvindar! Försök görs med DNA-märkning av koppar, men inget minskar stölderna när kopparpriset är så högt som nu! SSAB introducerar ny färgbeläggning på stålplåt baserad på "rapsolja". |
|
| 2013 | Stormen Simone, Sven och Ivar |
28:e oktober drar stormen (eg. orkan) Simone in över södra Sverige. Vindbyar
på 42 m/s i Halland och lufttrycket i Örebro var tex. nere i 958 mb! Inga
större skador på tak, mest nedfallna träd.
Stormen Sven, drabbade främst Skåne 5:e december med avblåsning av något plåttak i Malmö. Barometervärde 953 mb, ett av det lägsta i Sverige! Lägst noterat är 938 från år 1895. Stormen Ivar, drabbade främst norrland 12:e december med några avblåsta tak. |
|
| 2015 | Stormarna Egon, Freja, Gorm, Helga slår till mot Sverige |
Klass 2 varning för stormen Egon, drabbade främst södra Sverige runt 10:e
januari. Några koppartak blåste av i Småland. Bra för "koppartjuvarna" ,nu behöver de inte riva av taken! 10:e november slog stormen Freja till i Södra Sverige. Vind upp till 38 m/s har noterats. Några byggställningar har rasat. Återigen drabbas södra och mellersta Sverige av nya stormar Gorm och Helga med orkanvindar, 29-35 m/s i november-december 2015. |
|
| 2016 | Puts på Isolering | SP anser att enstegstätade fasader (puts på isolering) måste byggas om! | |
| Tak | miljoner kvm | varav på Småhus |
varav på Flerbostadshus |
varav på Industri |
varav på Offentliga byggnader |
| Papp | 115 | 42 | 13 | 37 | 23 |
| Plåt | 60 | 11 | 9 | 27 | 13 |
| Tegel | 285 | 183 | 32 | 36 | 34 |
| Totalt | 460 | 236 | 54 | 100 | 70 |
Källa: Industrifakta 1994
Material |
kvm/år 1990 |
% |
kvm/år 1995 | % |
| Förzinkad slätplåt | 9,000,000 | 39 | 2,000,000 | 15 |
| Förzinkad TRP-plåt | 4,000,000 | 17 | 3,200,000 | 24 |
| Förz.lackerad plåt | 3,000,000 | 13 | 2,500,000 | 18 |
| Förz.lackerad TRP | 6,000,000 | 26 | 5,200,000 | 38 |
| Koppar | 500,000 | 2 | 400,000 | 2 |
| Aluminium | 500,000 | 2 | 400,000 | 2 |
| Rostfri plåt | 100,000 | 0,5 | 50,000 | 0,5 |
| Bly, mässing m.m. | 100,000 | 0,5 | 50,000 | 0,5 |
TOTALT |
23,200,000 | 100 | 13,800,000 | 100 |
| Europa | 600,000,000 |
| År |
Lägenheter i Flerbostadshus |
Villor | TOTALT |
Konjunktur BYGG |
| 1938 | 34 000 | 20 000 | 54 000 | Hög |
| 1939 | 37 000 | 22 000 | 59 000 | Hög |
| 1940 | 16 000 | 10 000 | 26 000 | Låg |
| 1941 | 11 000 | 6 000 | 17 000 | Låg |
| 1942 | 19 000 | 11 000 | 30 000 | Låg |
| 1943 | 25 000 | 15 000 | 40 000 | Hög |
| 1944 | 28 000 | 17 000 | 45 000 | Hög |
| 1945 | 31 000 | 19 000 | 50 000 | Hög |
| 1946 | 36 000 | 22 000 | 58 000 | Hög |
| 1947 | 36 000 | 22 000 | 58 000 | Hög |
| 1948 | 30 000 | 18 000 | 48 000 | Hög |
| 1949 | 31 000 | 11 000 | 42 000 | Normalt |
| 1950 | 32 000 | 12 000 | 44 000 | Normalt |
| 1951 | 29 000 | 11 000 | 40 000 | Normalt |
| 1952 | 36 000 | 8 000 | 44 000 | Hög |
| 1953 | 42 000 | 10 000 | 52 000 | Hög |
| 1954 | 46 000 | 13 000 | 59 000 | Hög |
| 1955 | 41 000 | 16 000 | 57 000 | Hög |
| 1956 | 42 000 | 15 000 | 57 000 | Hög |
| 1957 | 47 000 | 17 000 | 64 000 | Hög |
| 1958 | 45 000 | 17 000 | 62 000 | Hög |
| 1959 | 51 000 | 18 000 | 69 000 | Hög |
| 1960 | 51 000 | 17 000 | 68 000 | Hög |
| 1961 | 53 000 | 20 000 | 73 000 | Hög |
| 1962 | 53 000 | 22 000 | 75 000 | Hög |
| 1963 | 58 000 | 23 000 | 81 000 | Hög |
| 1964 | 60 000 | 27 000 | 87 000 | Hög |
| 1965 | 69 000 | 28 000 | 97 000 | Hög |
| 1966 | 62 000 | 27 000 | 89 000 | Hög |
| 1967 | 72 000 | 28 000 | 100 000 | Hög |
| 1968 | 77 000 | 29 000 | 106 000 | Hög |
| 1969 | 77 000 | 32 000 | 109 000 | Hög |
| 1970 | 75 000 | 35 000 | 110 000 | Hög |
| 1971 | 75 000 | 32 000 | 107 000 | Hög |
| 1957 | 47 000 | 17 000 | 64 000 | Hög |
| 1972 | 67 000 | 37 000 | 104 000 | Hög |
| 1973 | 54 000 | 43 000 | 97 000 | Hög |
| 1974 | 39 000 | 46 000 | 85 000 | Hög |
| 1975 | 27 000 | 47 000 | 74 000 | Hög |
| 1976 | 16 000 | 40 000 | 56 000 | Låg |
| 1977 | 14 000 | 41 000 | 55 000 | Låg |
| 1978 | 14 000 | 40 000 | 54 000 | Låg |
| 1979 | 16 000 | 40 000 | 56 000 | Hög |
| 1980 | 16 000 | 36 000 | 52 000 | Hög |
| 1981 | 18 000 | 34 000 | 52 000 | Hög |
| 1982 | 18 000 | 27 000 | 45 000 | Hög |
| 1983 | 20 000 | 23 000 | 43 000 | Låg |
| 1984 | 17 000 | 18 000 | 35 000 | Låg |
| 1985 | 17 000 | 16 000 | 33 000 | Låg |
| 1986 | 15 000 | 14 000 | 29 000 | Låg |
| 1987 | 16 000 | 15 000 | 31 000 | Låg |
| 1988 | 21 000 | 19 000 | 40 000 | Hög |
| 1989 | 27 000 | 23 000 | 50 000 | Hög |
| 1990 | 34 000 | 25 000 | 59 000 | Hög |
| 1991 | 38 000 | 29 000 | 67 000 | Låg |
| 1992 | 38 000 | 19 000 | 57 000 | Låg |
| 1993 | 27 000 | 9 000 | 35 000 | Låg |
| 1994 | 16 000 | 5 000 | 21 000 | Låg |
| 1995 | 9 000 | 4 000 | 13 000 | Låg |
| 1996 | 9 000 | 4 000 | 13 000 | Låg |
| 1997 | 9 000 | 4 000 | 13 000 | Låg |
| 1998 | 7 000 | 4 000 | 11 000 | Låg |
| 1999 | 6 000 | 5 000 | 11 000 | Låg |
| 2000 | 7 000 | 6 000 | 13 000 | Låg |
| 2001 | 7 000 | 8 000 | 15 000 | Låg |
| 2002 | 13 000 | 7 000 | 20 000 | Låg |
| 2003 | 12 000 | 8 000 | 20 000 | Låg |
| 2004 | 14 000 | 12 000 | 26 000 | Låg |
| 2005 | 13 000 | 10 000 | 23 000 | Låg |
| 2006 | 19 000 | 11 000 | 30 000 | Normalt |
| 2007 | 18 000 | 12 000 | 30 000 | Normalt |
| 2008 | 20 000 | 12 000 | 32 000 | Normalt |
| 2009 | 15 000 | 8 000 | 23 000 | Normalt |
| 2010 | 11 000 | 9 000 | 20 000 | Normalt |
| 2011 | 13 000 | 7 000 | 20 000 | Normalt |
| 2012 | 17 000 | 9 000 | 26 000 | Normalt |
| 2013 | 20 000 | 9 000 | 29 000 | Normalt |
| 2014 | 21 000 | 8 000 | 29 000 | Normalt |
| 2015 | 26 000 | 9 000 | 35 000 | Hög |
| 2016 | 31 000 | 11 000 | 42 000 | Hög |
| 2017 | 36 000 | 12 000 | 48 000 | Hög |
| 2018 | 43 000 | 12 000 | 55 000 | Hög |
| 2019 | 45 000 | 10 000 | 55 000 | Hög |
| 2020 | 39 000 | 12 000 | 51 000 | Hög |
| 2021 | 40 000 | 10 000 | 50 000 | Hög |
| 2022 | ||||
| 2023 | ||||
| 2024 | ||||
| 2025 |
Källa: SCB, Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus resp. småhus
Reviderad 2019
Fråga: Hur många nya bostäder behövs varje år, i Sverige?
Svar: Minst 50 000 st.
Förklaring:
År 2006 fanns det ca 113 000 tjugoåringar och från 1957 till 2016 har det i genomsnitt byggts 51 000 bostäder.
Om det i varje årskull finns över 100 000 individer av båda könen, så skulle man kunna anta att
minst 50 000 bostäder behövs byggas varje år, om alla flyttar ihop!
Om bara hälften flyttar ihop behövs 75 000 nya bostäder!Hänsyn har ej gjorts för t.ex. rivning av äldre bostäder och avflyttning pga dödsfall.
| År | kr/tim | Mots.kr/2016 | kr/mån | öre/dag | tim/dag | tim/vecka | tim/år | |
| 1230 | 0,00007 | 0,02 kr | 0,08 | 12 | 72 | 3744 | Not 1 | |
| 1270 | 0,00010 | 0,03 kr | 0,12 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1320 | 0,00013 | 0,04 kr | 0,16 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1350 | 0,0006 | 0,19 kr | 0,74 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1360 | 0,0008 | 0,26 kr | 1 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1440 | 0,002 | 0,5 kr | 2 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1550 | 0,003 | 1,0 kr | 4 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1570 | 0,007 | 2,1 kr | 8 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1600 | 0,007 | 2,1 kr | 8 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1625 | 0,010 | 3 kr | 12 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1640 | 0,027 | 8 kr | 32 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1700 | 0,028 | 9 kr | 33 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1770 | 0,055 | 17 kr | 66 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1880 | 0,13 | 39 kr | 150 | 12 | 72 | 3744 | ||
| 1900 | 0,36 | 94 kr | 360 | 10 | 60 | 3120 | ||
| 1919 | 0,60 | 10:-/tim | 125 kr | 480 | 8 | 48 | 2496 | Not 2 |
| 1925 | 0,65 | 135 kr | 520 | 8 | 48 | 2496 | ||
| 1930 | 0,66 | 18:-/tim | 128 kr | 525 | 8 | 45 | 2340 | Not 3 |
| 1935 | 0,67 | 131 kr | 538 | 8 | 45 | 2340 | ||
| 1940 | 0,92 | 22:-/tim | 179 kr | 735 | 8 | 45 | 2340 | |
| 1945 | 1,09 | 212 kr | 870 | 8 | 45 | 2340 | ||
| 1950 | 1,69 | 30:-/tim | 329 kr | 1350 | 8 | 45 | 2340 | |
| 1960 | 3,25 | 37:-/tim | 634 kr | 8 | 45 | 2340 | ||
| 1965 | 8,00 | 1 560 kr | 8 | 45 | 2340 | |||
| 1966 | 14,00 | 2 730 kr | 8 | 45 | 2340 | |||
| 1970 | 18,00 | 138:-/tim | 3 510 kr | 8 | 45 | 2340 | ||
| 1972 | 20,00 | 3 900 kr | 8 | 45 | 2340 | |||
| 1975 | 22,00 | 3 813 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1976 | 25,00 | 4 333 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1977 | 29,00 | 5 027 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1978 | 30,00 | 5 200 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1979 | 33,00 | 5 720 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1980 | 35,00 | 111:-/tim | 6 067 kr | 8 | 40 | 2080 | ||
| 1981 | 38,00 | 6 587 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1982 | 39,00 | 6 760 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1983 | 40,00 | 6 933 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1984 | 50,00 | 8 667 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1985 | 55,00 | 9 533 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1986 | 60,00 | 10 400 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1987 | 63,00 | 10 920 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1988 | 65,00 | 11 267 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1989 | 70,00 | 12 133 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1990 | 75,00 | 114:-/tim | 13 000 kr | 8 | 40 | 2080 | ||
| 1991 | 91,00 | 15 773 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1992 | 92,00 | 15 947 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1993 | 93,00 | 16 120 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1994 | 94,00 | 16 293 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1995 | 96,00 | 16 640 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1996 | 98,00 | 16 987 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1997 | 100,00 | 17 333 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1998 | 105,00 | 18 200 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 1999 | 108,00 | 18 720 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2000 | 110,00 | 19 067 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2001 | 113,00 | 19 587 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2002 | 115,00 | 19 933 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2003 | 120,00 | 20 800 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2004 | 125,00 | 21 667 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2005 | 132,00 | 22 880 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2006 | 136,00 | 23 573 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2007 | 140,00 | 24 267 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2008 | 147,00 | 25 480 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2009 | 152,00 | 26 347 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2010 | 157,00 | 27 213 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2011 | 158,00 | 27 387 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2012 | 163,00 | 28 253 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2013 | 166,00 | 28 773 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2014 | 171,00 | 29 640 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2015 | 177,00 | 30 680 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2016 | 182,00 | 31 547 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2017 | 187,00 | 32 414 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2018 | 190,00 | 32 934 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2019 | 194,00 | 33 627 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2020 | 199,00 | 34 494 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2021 | 200,00 | 34 667 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| 2022 | 203,00 | 35 187 kr | 8 | 40 | 2080 | |||
| Gul färg = beräknat | Grön färg = Enl källor | |||||||
| Not 1: Kan variera från 72 till 108 tim/vecka | ||||||||
| Not 2: 6 dag * 8 tim = 48 tim/vecka | ||||||||
| Not 3: 5 dag * 8 tim + 5 tim Lördag = 45 tim /vecka | ||||||||
Källa: SCB, Vad kostar det? av Lars O.Lagerqvist, Byggplåts-Calculator. m.fl
| Användes från: | Format i cm | Format i mm | Format i tum | Format i fot | |
| 1700-talet | Skivtäckning | 45*60 | 18 * 24 | 1,5*2 | |
| " | 60*60 | 24 * 24 | 2*2 | ||
| " | 60*90 | 606*920 | 24 * 36 | 2*3 | |
| 1850-talet | " | 60*120 | 24 * 48 | 2*4 | |
| " | 60*150 | 24 * 60 | 2*5 | ||
| " | 60*180 | 24 * 72 | 2*6 | ||
| 1960-talet | " | 67*180 | |||
| " | 75*60 | 30 * 24 | |||
| " | 75*90 | 30 * 36 | |||
| " | 75*120 | 30 * 48 | |||
| " | 75*150 | 30 * 60 | |||
| " | 75*180 | 30 * 72 | |||
| " | 666*1000 | ||||
| " | 100*200 cm | ||||
| 1950-talet | Bandtäckning | 600 | |||
| " | 650 | ||||
| " | 670 | ||||
| " | 700 |
| Namn | = | Skålpund (425 gram) |
| 1 Pound | ~ 425 gram | kallas också "skålpund" |
| 1 Kilo | 1000 gram | |
| 1 Ounce | ~28 gram | Guldenhet |
| Plåttyp | tjkl | kg/kbdm (densitet) | kg/kvm | Skålpund (425 gram) |
| Järn | 0,7 | 7,85 | 5,5 | 13 |
| Zink | 0,7 | 7,14 | 5,0 | |
| Bly | 1,0 | 11,3 | 11,3 | |
| Förinkad | 0,56 | 7,85 | 4,4 | |
| " | 0,63 | " | 5,0 | |
| " | 0,71 | " | 5,6 | |
| Aluminium | 0,6 | 2,7 | 1,6 | |
| " | 0,7 | " | 1,9 | |
| " | 0,8 | " | 2,2 | |
| 0,9 | " | 2,4 | ||
| " | 1,0 | " | 2,7 | |
| Koppar | 0,56 | 8,93 | 5,0 | |
| " | 0,63 | " | 5,6 | 14 |
| " | 0,71 | " | 6,3 | |
| " | ||||
| Rostfritt | 0,4 | 7,9 | 3,2 | |
| " | 0,5 | " | 4,0 | |
| " |
| År | Benämning | i mm | kommentar |
| aln | ~600 | "mått från armbågen till lillfingerspetsen" | |
| fot | ~300 | "mått från hälen till stortånsspetsen" | |
| 1665- | verktum | 24,74 | Tum är ett gammalt längdmått som ungefär
motsvarar längden av tummens övre led, ca 2,5 cm |
| 1885- | decimaltum | 29,69 | |
| engelsk tum | 25,4 | Heter på engelska "inch" och när det är flera "inches" | |
| 1889 | meter | 1000 | Metersystemet är nu det enda lagliga måttsystemet! |
Benämningen Tumstock förekommer fortfarande när den riktigare borde kallas Millimeterstock eller Meterstock.
Namn = 1 Byte 8 bit (bitar) 1 KB K=kilo=tusen 1.024 bytes ~1.000 bytes 1 MB M=mega=miljon 1.024 KB ~1.000.000 bytes 1 GB G=giga=miljard 1.024 MB ~1.000.000.000 bytes 1 TB T=tera=biljon 1.024 GB ~1.000.000.000.000 bytes
Sidan uppdaterades 2022-10-05
